I dag när Pixie var ute såg jag att det satt två personer och pratade med henne. Hon låg på marken och åmade sig, medan de satt och klappa och svarade hennes mjauande. Jag gick ut och hälsade, då var det barnen till tanten som hittades död i sin lägenhet i fredags. Snett ovanför oss bodde hon. I fredags var det poliser och läkare där i fyra timmar. Innan de bar ut tanten på övertäckt bår. Jag var på tatueringsmässa då så missade hela händelsen.
Barnen, vuxna nu alltså, hade hittat sin mamma död i sängen. De hade åkt dit eftersom hon inte svarat i telefon på ett tag och de blev oroliga. Mamman hade satt i halsen och kvävts, visade undersökningarna. Så tragiskt. Hon hade legat sjuk en längre tid, och inte låtit barnen komma dit och träffa henne. Deras sista kontakt hade varit på telefon. I dag skulle de tillsammans med socialen kolla igenom mammans saker.
Så himla hemskt! Sätta i halsen kan man ju göra närsomhelst. Man behöver ju inte bo ensam för att vara ensam just då det sker. Men det känns så himla sorgligt, att kvävas till döds i sin ensamhet och få ligga död en vecka innan någon upptäcker det. Tur att lilla Pixie fick de två syskonen att le en smula, då de fick klappa hennes duniga mage.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen in till mig, tack att du tog dig tid att tassa hit! Lämna gärna en kommentar så jag vet att du varit här. Har du ingen blogg, välj anonym så ska det fungera ändå. Ha en fortsatt härlig dag!