fredag 6 juli 2012

Upp och ner...

Livet är som en berg å dalbana, ibland går det upp och ibland så går det ner. Igår gick det neråt i raketfart. Min ständiga följetong tandvärk eskalerade på natten till panikvärk. Första natten som jag kunde sova ordentligt sedan jag kom hit, för katterna har äntligen kommit till ro och sover, då ska man vakna av hysterisk värk istället. Det var bara att ringa tandläkare på morgonen, inte så himla enkelt i en främmande stad. Men jag hade tur och fick en akuttid och skjuts dit. Efter fyra bedövningssprutor kunde de börja peta på tanden. Då var det karies under en trasig lagning, inte så konstigt kanske. Men de konstiga är att jag lagade denna tand i våras. Nu var den superond, förmodligen inflammerad och dessutom trasig. Till råga på allt så var lagningen satt på så dumt sätt att den hela tiden retade tanden som blev ännu mer öm av det. Suck! Nu har jag en provisorisk lagning tills tanden lugnat ner sig, så ska den lagas ordentligt sen.

Måste säga att då, i tandläkarstolen med hysterisk värk, längtade jag hem något fruktansvärt. Även om det här är en mysig stad och jag trivs på jobbet, så mår jag dåligt vill jag mest bara hem. Som en unge. Det är inte detsamma att sätta sig i en lånad lägenhet då. Som tur är hade vi after work och var ute och åt på Harrys, bra med lite terapi efter så kändes det bättre. Idag kom mina föräldrar och hälsade på, så vi har ätit kebab och imorgon kommer min bror. Så nu går backen uppåt igen.

4 kommentarer:

  1. Olyckors elände, ja jag förstår att du får hemlängtan för trots allt är hemma bäst och speciellt när man inte mår bra.

    Kramen
    Elna

    SvaraRadera
  2. Bra att det går uppåt igen nu!
    Fy, för tandvärk. Jag har haft det en gång och det var inte kul. Tur att du fick komma till tandläkaren så snabbt i alla fall. Skönt att släkten kom och hälsade på dig sen.

    Ha det bra!
    Agneta

    SvaraRadera
  3. Skönt att du fick hjälp så snabbt och att du fick lite familjesällskap.
    Kram Agneta

    SvaraRadera
  4. Förstår att du får hemlängtan.
    Hemma är alltid bäst, speciellt om man inte mår helt okej.

    Hoppas att du mår bättre nu/ Kram Hannis

    SvaraRadera

Välkommen in till mig, tack att du tog dig tid att tassa hit! Lämna gärna en kommentar så jag vet att du varit här. Har du ingen blogg, välj anonym så ska det fungera ändå. Ha en fortsatt härlig dag!