Nybadad liten kissemiss. Sidenlen och härligt doftandeÅh, Pixie löper nu. Två veckor efter hon fött två döda bebisar så var det dags. Gap och gorm, skrik och panik. Nu blir det till att ringa veterinär och fixa detta. Hon är verkligen två personligeter. Ena stunden hur mysig som helst,ligger i knät med magen i vädret och älskar att vi gosar med magen. Fullt förtroende. Nästa stund damp, skrik och hysteri.
Jag gillar mysPixie, det andra dampdjuret som springer och gapar och kissar inne har jag inte mycket till övers för. Damp och hysteri kommer även om hon inte löper måste jag tillägga. Igår kissade hon i min säng, det har inte hänt tidigare. Hur kan en liten katt väcka så mycket känslor? Här har jag mått dåligt över hennes döda bebisar och tyckt så synd om henne. Igår kväll rann de känslorna bort, ihop med lakanet och madrassen vi fick slänga i tvätten. Men idag är hos mys igen. Åh, Dr Jekyll and mister Hyde i en liten katt.
Peters jobbarkompis hade varit på någon kattkurs i helgen, där hade de sagt att kissar de i sängen och markerar så tydligt som uppe vid kudden, då mår de dåligt. Det vore ju inte helt otroligt efter allt som hänt. Även katter måste ju kunna få en depression? Om inte annat så fick jag det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen in till mig, tack att du tog dig tid att tassa hit! Lämna gärna en kommentar så jag vet att du varit här. Har du ingen blogg, välj anonym så ska det fungera ändå. Ha en fortsatt härlig dag!